torsdag 13 december 2012

Lucia fylld av fotboll och mandazis

Efter ett avbrott från både FIFA och riktig fotboll på drygt en vecka fick vi vår dos idag. Prick klockan tio var vi på plats i Rongai där vi träffade på våra under-16-fotbollskillar från Ngamwanza. En vänskapsmatch mellan både Ngamwanzas yngsta lag och U17 skulle idag spelas. Den första matchen skulle då ha börjat klockan tio men vi såg det ändå som en gott tecken att de trots allt var på väg till planen runt den tiden. Ungefär en halvtimmas promenad senare var vi framme och hade haft gott om tid att prata med killarna. Det är väldigt fint att se hur de tar hand om varandra, flera är syskon och varje gång de går över vägen tar de varandra i handen. Det får en också att inse värdet av att barnen faktiskt bor i sina familjer, även om det inte alltid består av föräldrar. Att ha en familj och ett hem att gå till efter skoldagen känns otroligt viktigt. 


Väl framme vid planen upptäckte vi till vår förvåning att Julius, som är andre-tränare redan var där, något som fick upp våra förhoppningar om att matchen kanske faktiskt skulle börja någorlunda i tid (det vill säga inom en timma efter utsatt tid). Självklart var så inte fallet. Även om Francis kom några minuter senare så hann han både försvinna och komma tillbaka igen, vi hann lära killarna Yatzy och spela en omgång och sitta och vänta ett tag innan matchen kom igång två timmar efter utsatt tid, strax efter tolv. Det var riktigt roligt att se de yngre killarna spela, de är tekniska, och spelar på fullplan, elvamannalag, de yngsta är 8-9 år. 





Efter matchen tog vi med laget för att handla mandazis, en slags kenyansk bulle, och mjölk till allihop. Medan vi såg första halvlek av U17-matchen hann vi lära dem lite svenska, berätta om Sverige och diskutera framtidsplaner. Vi fick också en hel del bilder då kameran alltid är lika spännande, oavsett ålder. 


Strax efter två begav vi oss tillbaka till Rongai och tog en matatu tillbaka till Nairobi, utan tvekan den nyaste, mest moderna matutu vi åkt med. Nya högtalare, säten och klädsel, (till en början) musik utan de kenyanska specialeffekterna och en skylt där det stod att det fanns fri Wi-Fri! 

Idag är det exakt en vecka kvar till hemresa och till skillnad från Kenya som tycks verkar bli varmare och varmare verkar Sverige bara bli kallare och snöigare. Några lucia-youtube-klipp och vår dagliga chokladbit från julkalendern får oss ändå att längta lite hem till vårt kalla, vita, mörka hemland. 

Glad Lucia och kwaheri!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar